Den nya dagen enligt solkalendern. Solen kommer idag, in sha Allah, att sjunka -24.19° under horisonten. Vissa dagar detta år kommer solen inte att sjunka djupare än -5.67°.
Fajr MWL
Fastan börjar vid fajer. Dock drar denna metod som en försiktighetsåtgärd ungefär 2 minuter från den beräknade fadser-tiden för fastan. Det är viktigt att notera att även om denna anpassade tid tillåter fastans början, kan det vara för tidigt för att utföra fajer-bönen.
Fajr 18°
Den sanna Fajr (18°) bör nu alltid vara synlig under optimala förhållanden utan ljusförorening. Böner som utförs efter denna tidpunkt anses vara giltiga. Det finns dock en åsikt om att man bör vänta lite längre efter denna tidpunkt för att vara säker på att tiden verkligen har börjat.
Schuruk (soluppgång) med tillämpade försiktighetsåtgärder
Solen bör nu vara precis under horisonten, men om du befinner dig på en bergstopp kan den synas tidigare. För att ta hänsyn till detta drar många bönetidsscheman av 2 minuter från den beräknade tiden för Schuruk som en försiktighetsåtgärd. Det anses vara riskabelt att inte slutföra bönen före denna justerade tid.
Schuruk (soluppgång)
Soluppgången enligt beräkning. I de flesta fall skulle det vara för sent för Fajr-bönen.
Ḍuhā-tid
Ḍuhā börjar när solen är en spjuts längd över horisonten och varar till Istiwāʾ. Detta är också tiden för ʿĪd-bönen.
Den Förbjudna Tiden vid Solens Zenit
När solens skiva står i zenit börjar den tid då frivilliga böner är förbjudna. Denna period varar fram till Dhuhr börjar.
Dhuhr
Dhuhr-bönen börjar efter att solskivan har passerat zenit (högsta punkten) och börjat sjunka. Den slutar med början av Asr-bönetiden (eftermiddagsbönen).
Dhuhr med vidtagna försiktighetsåtgärder
Enligt en fatwa från MWL läggs 2 minuter till Dhuhr-bönen som en säkerhetsåtgärd.
Dhuhr enligt Skugglängdsmetoden
Enligt denna åsikt börjar Dhuhr-bönen så snart skuggan börjar förlängas igen efter solens högsta punkt. Bönen börjar alltså när skuggan har förlängts med den minsta mätbara mängden, till exempel 1 mm.
Asr med Implementerade Försiktighetsåtgärder
Enligt MWL fatwa läggs 2 minuter till Asr-bönen som en säkerhetsåtgärd.
Slutet på Asr-bönen inträffar så snart solljuset blir rött och man kan titta in i solen med blotta ögat. Det anses vara syndigt att försena bönen utöver denna tidpunkt. Det är dock fortfarande obligatoriskt att utföra Asr-bönen fram till tiden för Maghrib-bönen. I nödsituationer får bönen utföras även efter denna tid utan att det betraktas som en synd.
Maghrib
Solnedgången enligt beräkning och därmed den nya dagen enligt den islamiska kalendern. I många fall skulle det vara för tidigt att be och för tidigt att bryta fastan.
Maghrib med Implementerade Försiktighetsåtgärder
Enligt MWL fatwa läggs 2 minuter till Maghrib-bönen som en säkerhetsåtgärd.
Ischaa
Ischaa-bönen börjar efter att rödheten från skymningen har försvunnit, vilket sker ungefär när solen är 17 grader under horisonten. Ischaa slutar vid den islamiska midnatten.
Isha med Implementerade Försiktighetsåtgärder
Enligt MWL fatwa läggs 2 minuter till Isha-bönen som en säkerhetsåtgärd.
Islamisk midnatt
Slutet på Ischaa-tiden. Den islamiska midnatten refererar till mittpunkten mellan solnedgången (Maghrib) och gryningen (Fajr). Mittpunkten mellan [object Object] och [object Object] är [object Object]. På nordliga breddgrader kan Ishaa på sommaren vara efter den islamiska midnatten. I detta fall sträcker sig Ishaa-tiden till Fajr.
Den nya dagen enligt solkalendern. Solen kommer idag, in sha Allah, att sjunka -24.57° under horisonten. Vissa dagar detta år kommer solen inte att sjunka djupare än -5.67°.
Det sista tredjedelen av natten
Det sista tredjedelen av natten anses inom islam vara en tid av stor betydelse och bör användas för tillbedjan och bön.
Den islamiska natten börjar med Maghrib ([object Object]) och slutar med Fajr. Denna tid avser således perioden från [object Object] till Fajr ([object Object]).
Hans namn är Abū Isḥāq Ibrāhīm ibn Yaḥyā al-Naqqāsh al-Zarqālī (al-Zarqālah) al-Tujibi och han avled år 493 enligt Hijra, vilket motsvarar år 1100. Instrumentmakaren och astronomen från Andalusien. Hans astronomiska instrument och verk skulle användas i ytterligare 400 år. Den store astronomen Nicolaus Copernicus citerade från hans verk...
Han är Muḥammad ibn Jābir al-Ḥarrānī al-Battānī (317h) och han var den största och mest kända astronomen i den Islamiska Världen. Hans verk var betydelsefulla för utvecklingen av vetenskap och astronomi i Väst. De stora astronomerna i historien använde hans verk, bland dem Nicolaus Copernicus, Johannes Kepler och Galileo Galilei. Han insåg användningen av trigonometri i astronomi och lade grunden för ytterligare utveckling av astronomi...
Hans namn är Abu Rayhan Muhammad ibn Ahmad al-Biruni. Han avled år 440 efter Hijra (1050). Han är en stor lärd och astronom. Och han kallas geodesins fader i modern tid. Av hans 146 böcker ägnade han 95 åt astronomi, matematik och geografi...